Den tjuvaktige klockaren

Om boken ”Lundkvistarna” av Ingvar Lundkvist "Lundkvistarna" är en släkthistoria med mycket starka rötter i Örkelljungatrakten. Det är en historia om landsbygdens arbetande befolkning med avstamp i det sena 1700-talet. Fram träder raden av pigor, drängar, åbosöner och åbodöttrar som tillsammans skapar sig en framtid som torpare, soldater, lantbrukare och hustrur. Men också som hemmansägare, murare, arbetare och hemmafruar. Byar som Persköp, Harbäckshult, Klippebygget, Ljungaskog, Sjunkamossa, Eket och Västrarp utgör bakgrund till berättelsen. Liksom orter som Våxtorp, Höganäs, Perstorp, Östra Ljungby och Örkelljunga. Det är en berättelse om hur människor i generationer överlevt svåra förhållanden med sjukdomar och hög barnadödlighet fram till våra dagar. Men då har vi också vidgat det geografiska perspektivet utanför Örkelljungatrakten. Boken bygger på författarens fleråriga släktforskning kring hans rötter på landsbygden i norra Skåne. Mängder av historiska källor och fotografier utgör grund till berättelsen. En berättelse som mycket väl lämpar sig även för läsning med mer generella ”glasögon”.

Bokens syfte är dels att du som läsare ska få en uppsatsidé, dels att den ska ge en intressant läsning. Den vanligaste frågan som jag får av studenter på ämneslärarprogammet i historia inför uppsatsskrivandet är - Vad ska jag skriva om? Frågan är inte dum, irrelevant eller obefogad, tvärtom. Många gånger kan man som student få känslan av att det mesta är utrett i historien. Inget kan dock vara mer felaktigt! Det finns mängder med händelser kopplade till det mest skiftande material som ligger och väntar och som det inte har skrivits om. Det gäller bara att ha sinnena öppna för idéer. Samtliga berättelser är författade av mig och framsprungna ur min nyfikenhet över att ta reda på vad som egentligen hände. Det var inte textproduktionen primärt som stod i fokus, utan intresset och vetgirigheten över en outforskad händelse. Det är den bästa drivkraften i skrivprocessen när du står inför frågan - Vad ska jag skriva om?

Boken vänder sig till alla som önskar en introduktion till inkaimperiets historia och Francisco Pizarro. Det här en populärhistorisk berättelse och historiedidaktisk betraktelse om Francisco Pizarros dramatiska liv. I boken redogörs också för en medicinsk undersökning av hans kvarlevor. Kanske tillhör händelserna kring Pizarros liv de mest märkliga i historien. Inte minst mot det som utspelade sig den 16 november 1532. Oddsen den dagen var statistiskt och militärt sett rena dårskapen för Pizarro och hans män, då det gick en spanjor på 200 inkakrigare i den uppgörelse som väntade.

Tänk om det är så att hela vår mänskliga historia måste skrivas om. Till en tid långt tillbaka innan syndafloden. Boken tar upp en rad relevanta frågor med rikt illustrerat material; Är Sfinxen äldre än vi trott? Har Cheopspyramiden ett felaktigt namn och datering? Är våra forntida megalit-konstruktioner skapade innan syndafloden? Vilka var de sumeriska "gudarna" Anunnaki? Varför talar de sumeriska kilskrifterna om tiden innan syndafloden? Är människan skapad av "gudar"? Vilka var de så kallade Långskallarna? Vad visste Tempelriddarna om Atlantis? Dessa spännande frågor och många fler tar jag upp och belyser. Kanske ser ni därefter också ett tydligt mönster, åt vart alla röda trådar pekar. Mot människans sanna fornhistoria, före syndafloden.

Idag har vi en officiell och etablerad historia som består av en lång rad pusselbitar. Dessa pusselbitar sammantaget skapar den rådande sanningen och är ramverket för hur vi idag ser på vår historia. Problemet med detta officiella pussel är att när man på egen hand börjar leta pusselbitar kommer man med tiden till slut fram till en punkt då man drunknar i pusselbitar som inte alls hör till vårt officiella pussel. Inte sällan verkar dessa pusselbitar höra till ett helt annat pussel. Initialt kanske detta skapar total förvirring men över tid inser man att dessa nya okända pusselbitarna hör ihop och vartefter man placerar ut dem sida vid sida, växer det något spektakulärt fram. Pusselbitar från jordens alla hörn säger samma sak. Det landade någon form av gudar på alla kontineter och det är dessa gudar denna bok söker efter.

Nya uppgifter om min hemby både i kartor och dokument har fått mig att skriva en tredje bok om min hemby Arntorp. Vi har väl inte tidigare talat om tvångsförflyttningar i Sverige - men det var faktiskt det som hände, när man genomförde Laga Skifte på 1800-talet! Gamla hem och gårdar revs upp och marken delades upp på nytt mellan jordägarna. Och så upptäckte jag att jag bott granne med en avrättsplats - en plats jag kunde se från vår gård! Arntorps två soldattorp är också värda att nämnas - tidigare har jag bara sett husgrunderna!

År 1789 inträffade ett fruktansvärt mord på ett barn i Enköping. Tio år senare brann en stor del av staden ned i en vådeld som antagligen var anlagd. Efter nya upptäckter i arkiven måste frågan ställas: Fanns det ett samband mellan de två händelserna?

I årtusenden har diamanten fascinerat människor och diamanter har varit högt värderade i alla kulturer som känt till dem. Boken beskriver människornas kännedom och kunskaper om diamanter i olika tider och platser från de första kända historiska och arkeologiska beläggen fram till att diamantens moderna historia börjar i samband med de stora diamant fyndigheterna i Sydafrika upptäcktes.

Ametist är en av våra mest omtyckta ädelstenar och i boken får vi följa ädelstenens historia hos människorna från antiken till idag. Hur ametist bildas, varför den är lila och var den fått sitt namn ifrån diskuteras tillsammans med var de viktigaste geografiska fyndorterna finns samt dess betydelse i olika tider och kulturer.

I boken "Att söka kunskap i en svunnen tid" kommer jag tillbaka till min fars och mors släkter - Palmqvist och Ekstrand med rötter på Tjörn, i Solberga, Kareby, Göteborg, Eksjö och Leipzig I boken berättar jag också om "nya" släktingar jag fått genom DNA-testning.

Pärlor och pärlfiske har en lång historia i Sverige och pärlfiske har under långa tider pågått i alla delar av landet. Gustav Vasa var första regenten som försökte organisera landets pärlfiske och det är från hans tid vi har de äldsta skriftliga källorna. De potentiellt stora vinster pärlfiske kan medföra har i flera omgångar under historiens gång orsakat utfiskning och lokal utrotning av flodpärlmusslan men även lett till ökad förståelse för ekologiska sammanhang och konsekvenser av miljöförstöring och kortsiktiga vinstintressen.

Under de två sista decennierna av 1700-talet skakades Enköping av tre ohyggliga barnamord. I utredandet av dessa mord framträder barnmorskan Maria Fägersten i en framträdande roll. I boken beskrivs hennes insatser där hennes liv sammanvävs med dessa ohyggliga dåd. Det är också en berättelse om en yrkesarbetande kvinna i en för övrigt mansdominerad värld.

Boken är en fortsättning av boken En liten historia kring släkterna Palmqvist och Ekstrand. Jag har fått fram nya uppgifter om släkterna som jag vill dela med mig av. Här finns foton som inte tidigare publicerats och uppgifter som inte tidigare var kända. Vi får följa släkterna från 1500-talet till våra dagar och ta del av spännande upplevelser - bl.a. om morfar som gav sig ut på luffen och som återupptäcktes som brudgum i Göteborg! Och författaren kliver ut ur garderoben...

I augusti år 1799 drabbades Enköping av en förödande brand. Även mindre hälften av gårdarna förstördes kom hela staden att byggas om. I boken beskrivs hur staden sett ut före katastrofen och om händelseförloppet vid branden, men även borgarnas fruktlösa kamp mot landshövdingen för att få bygga upp staden så som den sett ut före branden. Här berättas också hur man förgäves försökte reda ut hur branden startat och om en familj vars öde kom att sammanflätas med med den olyckliga eldsvådan

Boken är en fortsättning på Min hemby Arntorp. Jag berättar om utredningar som gjorts i Arntorp, som visar att byn var bebodd redan under forntiden. Jag ger också en kort redogörelse för Sveriges historia och jag går djupare in i mantalsuppgifter och husförhörslängder.

Min hemby Arntorp är en berättelse om hur byn Arntorp i Kareby socken södra Bohuslän förändrats och utvecklats under slutet av 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Det är en berättelse om hur man levde på de olika bondgårdarna och om hur kulturlandskapet en gång såg ut. Det är också en berättelse om hur staden Kungälv breder ut sig och slukar gård efter gård. Och slutligen har jag velat visa hur ett nytt samhälle växer upp med vackra villor och trädgårdar där livet går vidare i en vacker natur och i en härlig miljö.

Historia kan vara ett farligt vapen. Populistiska partier kan vinna inflytande genom att framställa historien som det passar deras syften. Detta har blivit en allt mer aktuell fråga under 2010-talet. I denna bok har Torbjörn Aronsson samlat ett urval texter från webbtidningen KarlXII.se för perioden 2005-2010 samt ett nyskrivet bidrag. Han har studerat hur de svenska kungarna Gustav II Adolf och Karl XII använts som symboler och slagträn i debatten. Boken tar avstamp i stormaktstiden och behandlar tiden fram till 2010-talet men har huvudfokus på 1900-talet. Den handlar om höger-extremister och nazister som vid särskilda ceremonier i Stockholm och Lund använt kungarna i sitt historiebruk, men även om hur stormaktstiden behandlats av såväl Hitler och andra dignitärer i Nazityskland som av militärer, politiker, författare och konstnärer i Sverige, med viss koncentration till Jämtland och Västra Götaland.

Släktforskning har på senare år blivit allt mer populärt inte minst genom att man numera kan sitta i lugn och ro framför sin egen dator och bläddra i gamla handlingar som i vissa fall är flera hundra år gamla. Denna skrift är avsedd för dig som vill lära dig hur man går till väga för att komma igång med sin egen forskning. Att släktforska är ett både roligt och lärorikt sätt att lära känna vem man själv är.